Paraguay

Denna artikel behandlar landet. För floden, se Paraguayfloden.

Paraguay, formellt Republiken Paraguay, är en stat i centrala Sydamerika gränsande till Argentina, Bolivia och Brasilien. Den största delen av befolkningen på 6,5 miljoner personer bor i landets södra del.

Motorfordon från Paraguay bär nationalitetsbeteckningen PY, som också är landskoden.

Historia

Huvudartikel: Paraguays historia

1524 kom de första spanska conquistadorerna till vad som senare blev Paraguay och 1537 grundades huvudstaden Asunción. Jesuiterna slog sig ned i området och fick ett allt större inflytande under 1500- och 1600-talet. De ägde stora landområden och undervisade indianerna.

År 1721 utbröt ett uppror mot den spanska vicekungen. Det tog tio år att slå ned upproret och upprorsledaren José de Antequera avrättades. När den spanska kolonialmakten bröt samman i början av 1800-talet blev landet självständigt i en helt oblodig revolution. 1814 tog José Gaspar de Francia makten och byggde upp ett land som isolerade sig utåt.

Trippelallianskriget 1864-1870 var den mest förödande händelsen i Paraguays historia. Den 23 december 1864 anföll Paraguay grannlandet Brasilien. Trippelalliansen Brasilien, Argentina och Uruguay satte sig till motvärn men det dröjde till januari 1869 innan trippelalliansens trupper kunde inta Asunción. Paraguay förlorade två tredjedelar av alla vuxna män och mycket av sitt territorium.

Landet stagnerade ekonomiskt under de följande 50 åren. I Chacokriget 1932-35 vanns stora, ekonomiskt viktiga områden från Bolivia men Paraguay förlorade 40 000 stupade. Efter politiskt oroliga år kom general Alfredo Stroessner till makten 1954. Han förföljde all opposition och den katolska kyrkan. Stroessner störtades 1989. Efter några oroliga år har demokrati etablerats, men korruption är fortfarande ett stort problem.

Geografi

Paraguay är ett låglänt land med de två stora floderna och deras biflöden som dominerande inslag.

• Lägsta punkt: där floderna Río Paraguay och Río Paraná flyter samman, 46 meter över havet
• Naturtillgångar: vattenkraft, timmer, järnmalm, mangan, kalksten

Klimat och miljö

Klimatet är subtropiskt till tempererat. I de östra delarna faller stora regnmängder men i väster är det halvtorrt.

Några av Paraguays miljöproblem är skogsskövling, förlorade våtmarker samt vattenföroreningar. Landet har skrivit under, men inte ratificerat avtal om förbud mot kärnvapenprov.

Administrativ indelning

Paraguay är indelat i ett huvudstadsområde (Distrito Capital), Asunción, och 17 departement (departamentos): Alto Paraguay, Alto Paraná, Amambay, Boquerón, Caaguazú, Caazapá, Canindeyú, Central, Concepción, Cordillera, Guairá, Itapúa, Misiones, Ñeembucú, Paraguarí, Presidente Hayes och San Pedro.

Departementen delas in i distrikt (distritos) och dessa i kommuner (municipios).

Statsskick och politik

Paraguay är en republik som i över 60 år styrts av Coloradopartiet. Söndagen den 20 april 2008 hölls ett, i minst två avseenden historiskt, presidentval. Coloradopartiet, som överraskande satsat på en kvinnlig kandidat Blanca Ovelar, förlorade mot före detta biskopen Fernando Lugo från mitten-vänsteralliansen APC.

Ekonomi

Paraguay har en marknadsekonomi med en stor informell sektor, som omfattar dels återexport av importerade varor till grannländer dels tusentals småföretag och gatuförsäljare. En stor del av befolkningen lever på jordbruk. 2001 levde över 30% av hushållen under fattigdomsgränsen och inkomstskillnaderna är stora.

Under 1990-talet och början av 2000-talet har BNP per capita stagnerat och genomsnittsinkomsten per person är nu nere på 1980 års nivå. Många bedömare anser att Paraguays dåliga ekonomi beror på politisk osäkerhet, korruption, stora statliga skulder och en dålig infrastruktur.

All elektricitet produceras av vattenkraft, vilket kommer från det väldiga vattenkraftverket Itaipu-dammen. Detta är positivt för miljön och ekonomin då Paraguay även exporterar el, bland annat till Brasilien.

Demografi

• Befolkningens medelålder: 20,9 år (2002)
• Befolkningens medellivslängd: 74,4 år (2003)
• Religiös tillhörighet: katoliker 96 %, protestanter (bland annat mennoniter) 2 %, ortodoxt kristna 0,2 %, anglikaner 0,2 %

Internationella rankningar