Nederländerna

Nederländerna (nederländska , ) är en monarki i västra Europa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Kungariket Nederländerna hör även Nederländska Antillerna och Aruba i Karibien.

Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regering och parlament har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska.

Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålunionen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen NATO sedan den grundades 1949.

Med cirka 400 innevånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater frånräknade).

Nederländerna kallas ofta Holland, vilket egentligen endast är namnet på en del av landet. Namnet Holland används dock ofta - liksom holländska för språket och som adjektiv - i vardagliga sammanhang för företeelser som man uppfattar som förknippade med Nederländerna, såsom "holländsk Edamer", "holländska tulpaner", hollandaise(sås), de "holländska" kanalerna.

Historia

Under Karl V, tysk-romersk kejsare och kung av Spanien, var regionen en del av de sjutton nederländska provinserna, i vilka även det mesta av dagens Belgien ingick. Efter det spansk-nederländska kriget mot Karl V:s son , växte den norra delen, under namnet De sju förenade Nederländernas republik, till en av de mäktigaste sjöfararnationerna och ekonomiska stormakterna under 1600-talet. Perioden kallas den Nederländska stormaktstiden. Kolonier och handelsstationer etablerades över hela världen.

Under Napoleon införlivades landet med det franska väldet men återfick självstyre tillsammans med de österrikiska Nederländerna och med Luxemburg 1815. Belgien bröt sig loss 1830. Luxemburg lydde under det nederländska kungahuset men med andra tronföljdsregler och bröts loss efter kung Vilhelm III:s död. Under 1800-talet industrialiserades Nederländerna förhållandevis långsamt jämfört med kringliggande länder.

Nederländerna var neutrala i första världskriget och i inledningen av andra världskriget, men ockuperades trots detta av Nazityskland i maj 1940 och befriades inte förrän 1945. Efter kriget blomstrade industrin åter inom Benelux och EG. Nederländerna blev också medlemmar i NATO.

När EU skapades 1952 var Nederländerna ett av medlemsländerna.

Se även: Lista över Nederländernas regenter.

Politik

Nederländerna var en republik från 1581 till 1806, kungariket Holland till 1810, ockuperad av Frankrike till 1813, men har sedan 1815 varit en konstitutionell monarki. Grundlagen är från 1815, men den reviderades 1848 av liberalen Johan Rudolf Thorbecke, vilket gjorde landet parlamentariskt och utvidgade folkrepresentationen, varför gällande konstitution brukar sägas vara från det året.

Statschef är sedan 1980 drottning Beatrix. Formellt tillsätts regeringsmedlemmarna av henne. I praktiken bildas en koalitionsregering när resultatet av parlamentsvalen presenteras (något som kan ta flera månader). Därefter tillsätts denna formellt av drottningen. Premiärministern, eller Minister President, leder arbetet i regeringen. Denne är vanligtvis även ledare för det största partiet i koalitionsregeringen.

Parlamentet består av två kammare. Val till de 150 platserna i underhuset (Tweede Kamer eller den andra kammaren) äger rum vart fjärde år, eller tidigare om underhuset har gjort en misstroendeförklaring mot regeringen. Den mindre viktigare senaten (Eerste Kamer eller den första kammaren) väljs vart fjärde år efter provinsvalen av de nyvalda medlemmarna i provinsernas folkvalda församlingar. Tillsammans kallas de två kamrarna för Staten Generaal. Det finns ingen spärr för hur stort ett parti måste vara i procentenheter för att få en plats i parlamentet; omkring 60 000 röster brukar räcka för en parlamentsplats.

Statsvetare betraktar Nederländerna som ett klassiskt exempel på en samarbetsdemokrati (consociational state). Under 2000-talet har landet dock skakats av ett par mycket uppmärksammade politiska attentat (till exempel mordet på högerpopulisten Pim Fortyun 2002), som fått det annars så lugna samhällsklimatet att skifta.

=