Lettland

Lettland, officiellt Republiken Lettland, (lettiska: Latvija eller Latvijas Republika; liviska: Lețmō) är en republik i Baltikum i norra Europa som i väst gränsar till Östersjön, i norr till Estland, i öster till Ryssland och i söder till Litauen och Vitryssland.

Under lång tid styrdes Lettland i likhet med Estland och Litauen av främmande regimer. I mer än 1 000 år hade i tur och ordning tyskar, polacker, svenskar och slutligen ryssar makten i området, som först på 1800-talet började kallas Lettland. 1991 blev landet självständigt. Det är idag en parlamentarisk demokrati med ett flerpartisystem. Parlamentet, som utser landets president, väljs i direkta proportionella val. Sedan självständigheten är det kommunistiska partiet förbjudet.

Landet är till största delen flackt, och bara i öster förekommer kullandskap. Stora områden utgörs av torvmossar och kärr. Cirka 40 % av landet består av hedar och skogsområden, främst blandskog. Jordbruket bedrivs huvudsakligen på små gårdar. De viktigaste grenarna är mjölkproduktion och boskapsskötsel, medan spannmål och grönsaker bara odlas i begränsade kvantiteter. Av tradition är skogsbruk och fiske viktiga näringar i Lettland.

Lettland har den största andelen tung industri i Baltikum. Eftersom landet har stor brist på mineraltillgångar måste råvarorna till industrin (elektriska apparater, skeppsbygge, motorfordon och järnvägsvagnar) importeras.

När det gäller energiförsörjningen är landet starkt beroende av Ryssland, som transiterar en stor del av sin export av olja och gas via hamnen i Ventspils. Utsläppen från industrin har skapat stora miljöproblem.

Misshushållning och finansskandaler 1995 orsakade en tillbakagång i den lettiska ekonomin, och beroendet av Ryssland är ett hinder för fortsatt utveckling. Trots stora inkomstskillnader har befolkningen en relativt hög levnadsstandard med ett HDI på 0.863 vilket placerar dem på 44:e plats i världen^{Human Development Report 2007/2008}.

Lettland är sedan 2004 medlem i Europeiska unionen och i militäralliansen NATO.

Historia

Lettland (historiskt uppdelat i Livland och Kurland) dominerades av Tyska orden fram till 1500-talet då Polen-Litauen fick ett större inflytande. Livland blev svenskt år 1629, efter det andra polska kriget. Kurland förblev självständigt. Efter slaget vid Poltava år 1709 blev Livland ryskt och Kurland blev ryskt år 1795.

Precis som i grannländerna Estland och Litauen växte en självständighetsrörelse fram under 1800-talet som ville se ett fritt Lettland. Den 18 november 1918 utropade sig Lettland självständigt från Ryssland och fick sin frihet den 11 augusti 1920.

Den 17 juni 1940 införlivades landet med Sovjetunionen. 1941 intog tyska trupper Lettland innan Sovjetunionen 1944 tog tillbaka Lettland och gjorde det till en del av Sovjetunionen.

Den 21 augusti 1991 utropade Lettland på nytt sin självständighet, vilken erkändes av Sovjetunionen den 6 september 1991. Lettland har efter det vänt sig västerut. Den 1 maj 2004 blev Lettland medlem i EU.

Statsskick och politik

Lettland är en republik vars konstitution från 1991 bygger på konstitutionen från 1922. Landets parlament, Saeiman, består av 100 medlemmar som väljs i direkta val vart fjärde år. Presidenten utser sedan en statsminister vars regering måste godkännas genom en omröstning i parlamentet.

Landet höll en folkomröstning den 20 september 2003 om inträde till EU. 66,9 procent av väljarna röstade för förslaget och Lettland blev en full medlem i EU första maj 2004. Lettland är medlem i NATO sedan den 29 mars 2004.

Geografi

Sjöar

Lettland har omkring 5 000 sjöar. Den historiskt största är Lubāns som uppgick till 90 km² innan vattenytan sänktes under sovjettiden. Den nu största sjön är Rāzna på 55 km².

Floder

Det flyter runt 1 000 större vattendrag i Lettland, varav 750 längre än 10 km. De största och viktigaste är Daugava, Venta, Lielupe och Gauja.

Landskap

• Kurland (Kurzeme)
• Semgallen (Zemgale)
• Livland (Vidzeme)
• Lettgallen (Latgale)
• Storriga (Lielriga)

Län

Landskapen är i sin tur indelade i län (rajon), totalt 26 stycken:

• Aizkraukles distrikt
• Alūksnes distrikt
• Balvis distrikt
• Bauskas distrikt
• Cēsis distrikt
• Daugavpils distrikt
• Dobeles distrikt
• Gulbenes distrikt
• Jēkabpils distrikt
• Jelgavas distrikt
• Krāslavas distrikt
• Kuldīgas distrikt
• Liepājas distrikt
• Limbažis distrikt
• Ludzas distrikt
• Madonas distrikt
• Ogres distrikt
• Preiļis distrikt
• Rēzeknes distrikt
• Rīgas distrikt
• Saldus distrikt
• Talsis distrikt
• Tukums distrikt
• Valkas distrikt
• Valmieras distrikt
• Ventspils distrikt

Sju städer står utanför rajonsindelningen: Daugavpils, Jelgava, Jūrmala, Liepāja, Rēzekne, Riga och Ventspils.

Städer

• Aizpute
• Bauska
• Daugavpils (Dünaburg)
• Ilūkste (Illuxt)
• Jēkabpils (Jakobstadt)
• Jelgava (Mitau)
• Kuldīga
• Liepāja (Libau)
• Ludza (Ludsen)
• Madona
• Rēzekne (Rositten)
• Rīga
• Talsi (Talsen)
• Tukums
• Valka (Walk)
• Valmiera (Wolmar)
• Ventspils (Windau)
• Cēsis (Vonnu)

Se även: Pagasts

Demografi

Befolkningen uppgår till 2 385 231; av dessa är 57,6% letter, 29,6% ryssar, 4,1% vitryssar, 2,7% ukrainare, 2,5% polacker, 1,4% litauer och 2,1% övriga (bland annat ester, tyskar och en liten grupp liver).

Lettiska är Lettlands officiella språk men flera minoritetsspråk förekommer också. Bland de större återfinns bland annat ryska, vitryska, ukrainska och polska. Cirka 20 % av befolkningen är så kallade "icke-medborgare", huvudsakligen rysktalande som saknar rösträtt^{http://www.swedishtrade.se/landrapporter/?objectID=4808}

Industri

Under Sovjettiden hade Lettland en stor fabrik för mindre transportbussar under namnet Rigas Autobusu Fabrika som försörjde hela Sovjetunionen med transportbussar under namnet RAF. 1998 lades tillverkningen i Jelgava ner. Bland dagens industrier märks bland annat konfektyrtillverkaren Laima.

Sport

Basket är precis som i grannländerna en av de stora sporterna. Lettlands fotbollslandslag deltog i EM i fotboll i Portugal 2004 och storlaget i landet är Riga-laget FK Skonto. I ishockey har man en stark tradition och man har kontinuerligt deltagit i ishockey-VM. De lettiska ishockeyfansen har blivit kända för sitt starka engagemang och starka publikstöd.

Internationella rankningar