Skaffa ett konto och bli medlem på nolltid
Klicka och dröm dig vidare!
Göteborg är med sin halva miljon invånare Sveriges näst största stad och den tredje största staden i Norden. Göteborg är både känt för stora industrier som Volvo och SKF och för sina vackra och trevliga platser som Avenyn (egentligen Kungsportsavenyn) och Liseberg. Här hittar du goa gubbar!
Göteborg är Sveriges näst största, och Nordens femte största stad med över en halv miljon invånare i tätorten, och över 900 000 i Storgöteborg, se faktaruta. Staden ligger på västkusten vid Göta älvs mynning. Göteborg anlades på initiativ av kung Gustav II Adolf och fick sina stadsprivilegier 1621. Med anledning av sin stadsplanering, kallades Göteborg av holländarna under många år för Nya Amsterdam.Historiam Urbis Gothoburgi: Staden Göteborgs historia, Haqvin E Setthelius 1715, översättning av Simon Aberstén, Thulin & Ohlson, Göteborg 1927 s. 19
Stadsbebyggelsen har växt ihop med omgivande tätorter och bildar enligt Statistiska centralbyråns definition tätorten Göteborg. Tätorten ligger till största delen i Göteborgs kommun men även centralorterna i Mölndals kommun och Partille kommun ingår. Göteborgs kommun är efterföljaren till den gamla administrativa staden Göteborg och omfattar även områden utanför tätorten. Stadens areal är 721,64 kvadratkilometer, varav 271,41 kvadratkilometer är vatten.Göteborg, statistik
Några av Skandinaviens större industrikoncerner som Volvo, SKF och andra välkända teknikföretag som ESAB och Hasselblad AB har sitt ursprung och sina huvudkontor i Göteborg. En stor del av den svenska exporten och importen sker via Göteborgs hamn som är Nordens största. Göteborg är residensstad för Västra Götalands län och stiftsstad i Göteborgs stift.
Det har bott människor i flera tusen år på den plats där Göteborg nu ligger. Under stenåldern fanns redan en bosättning vid Göta älvs utlopp, vid nuvarande Sandarna. Exempelvis finns det elva hällristningslokaler i Göteborg. Se Lista över hällristningslokaler i Göteborg.
Från 1200-talets första hälft var den södra stranden av Göta älvs mynningsområde svenskt, medan Halland längre söderut var danskt och Bohuslän i norr var norskt, vilket skapade en korridor på cirka 15 kilometer ut mot havet. Via hamnar i Göta älv hade Sverige en användbar direktkontakt med havet i väster, främst genom Lödöse fem mil uppströms vid Ljudaåns mynning. På 1300-talet byggdes fästningen Älvsborg vid mynningen för att befästa Sveriges anspråk. År 1473 beslöt det svenska riksrådet att anlägga Götaholm på Säveholmen, där Säveån mynnar i Göta älv. Platsen visade sig dock vara olämplig, så därför ändrades läget till området vid det nuvarande Gamlestaden. Där byggdes staden Nya Lödöse en halvmil från havet, som en mer havsnära ersättare till Lödöse. Namnet Götaholm ersattes först efter hårda påtryckningar från Lödöses handelsmän, som ville behålla det redan etablerade namnet.Sven Schånberg, Göteborg, 1981 Redan 1493 omtalades Nya Lödöse som den fjärde köpstaden i riket. En tredje kortvarig föregångare till staden Göteborg var Älvsborgs stad.
Platsen för det nuvarande Göteborgs grundläggning, historiskt kallad "Gullbergs ängar" efter klippan Gullberg, figurerar redan när Birger Jarl här slog läger med sin armé, då han 1253 kom ned hit för att bland annat underhandla med konung Haakon i Norge om ett gemensamt krig mot Danmark. Då Gustav Vasa i början på 1540-talet försökte få invånarna i Nylöse att flytta till Älvsborg, bad dom att istället få flytta till Gullberg.
Den 17 augusti 1572 gav kung Johan III sin byggmästare Ludvig von Hoffwen i uppdrag att genast göra utkast till en plan ("skamplun") för en fyrkantig, befäst stad vid Gullberg, som skulle göras ungefär så stor som Kalmar. På våren 1573 gav kungen befallning, att stadsbyggandet skulle sättas i verket, men inget tycks ha blivit påbörjat. Detta kan ha berott på att han inte uttryckligen förbjudit bosättningarna på Älvsborgs och Nylöse gamla stadsgrunder. Även villkoret för den nya stadens privilegier, att den endast fick bebyggas med stenhus, har troligen verkat avskräckande, eftersom det fanns så få svenskar som kunde mura. Ytterligare en bidragande orsak till att uppförandet av staden inte kom igång, var att Charles de Mornay, ståthållare på Älvsborg, uppdagades med en sammansvärjning mot Johan III. Mornay avsattes från sitt ståthållarskap och blev avrättad i Stockholm 1 september 1574. Därmed blev det ingen stad med namnet "Gullberg" (eller "Gullborg"?).Stadsbildningar och stadsplaner i Götaälvs mynningsområde: Från äldsta tider till omkring adertonhundra, Göteborgs Jubileumspublikationer, del VII, Albert Lilienberg, Göteborgs Litografiska AB 1928 s. 77-81
Den första staden vid Göta älvs mynning som officiellt fick namnet Göteborg anlades av Karl IX på Hisingen mitt emot gamla Älsborg. Tillfälliga privilegier utfärdades 1603 och regelrätta privilegier undertecknades 1607. Staden brändes dock så effektivt av danskarna 1611, att man först under 1900-talet funnit byggnadsrester. Se Karl IX:s Göteborg Den nuvarande staden Göteborg, skulle redan från början anses vara en fortsättning på det Hisingska Göteborg. I Privilegiebrevets (i 37 punkter, skrivet på både svenska och tyska) inledning, heter det "At efter det Wår Herr --- Fader Carolus IX --- före satt sig att fundera och uppbygga en Ny Stad --- den samma Götheborg kallad, --- Altså hafwe Wi --- warit allena derpå betänkt, huru Wi --- måtte åter samma Stad å nyo upbygga, och därstädes til en Köp-, Sjö- och Handels-Stad förfärdiga låta".Svenska stadsmonografier - Göteborg, amanuens Otto Thulin & stadsbiblotikarie Paul Harnesk, Förlags AB Religion & Kultur, Göteborg 1948 s.40
I början av 1600-talet ökade intresset från Sverige att etablera en välbefäst stad nära Göta älvs mynning, vilket ledde till att staden Göteborg grundades år 1621 efter några års byggande. I mitten av 1600-talet revs Älvsborgs fästning och man byggde Nya Elfsborg i hamninloppet, som ett led i försvaret av staden. Då Göteborg grundlades 1621 tillhörde staden Älvsborgs län, och först 1680 bildades Göteborgs och Bohus län.Göteborg - 777 frågor & svar, Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1997 ISBN 91-7029-335-X s.236
Kunskap om byggteknik hämtades från Nederländerna, där stor erfarenhet fanns av projektering av sankmark. Se Göteborgs befästningar och Göteborgs kanaler.
Staden blomstrade från mitten av 1700-talet fram till början av 1800-talet, bland annat på grund av Ostindiska kompaniet och det gynnsamma läget under Napoleonkrigen. Göteborg växte som industri- och handelsstad under slutet av 1800-talet och utvecklades under 1900-talet till en stor varvsstad.
Under den stora emigrationsperioden under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet från Sverige var en av de vanligaste rutterna för att ta sig till Amerika via Göteborg. Postgatan, dåvarande Sillgatan, var den stora samlingsplatsen för alla emigranter som kom till Göteborg. Många fortsatte sedan sin resa med Wilsonlinjens ångare från Göteborg till Hull. Därifrån tog de tåg genom England till Liverpool där de kunde fortsätta resan till New York. En del av hamnområdet heter i dag Amerikakajen men det är efter Amerikalinjen under en senare period.
Under 1800-talets andra hälft tog textilindustrin över som viktig ekonomisk kraft i Göteborg, för att senare övertas av verkstadsindustrin med kommande världsföretag som exempelvis SKF och Volvo.
Efter att varven hade lagts ner och den tunga industrin kraftigt minskat har Göteborg i stället blivit allt viktigare ur evenemangssynpunkt, som utbildningstad och som plats för handel. Stora utländska kedjor väljer att etablera sig i Göteborg på grund av det gynnsamma läget och för att kostnaderna är betydligt lägre än i Mälardalen.
Göteborg är den näst största staden i Sverige efter Stockholm. Staden är mindre än de nordiska grannarnas huvudstäder Köpenhamn, Helsingfors och Oslo men större än de nordiska ländernas näst största städer; de största av dem har i storleksordningen en kvarts miljon invånare. Årsskiftet 2006/2007 hade Göteborg 133 876 invånare med utländsk bakgrund, som själva eller vars föräldrar var födda utomlands. Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund efter region, civilstånd, ålder och kön (SCB) Fyra år tidigare var motsvarande siffra 121 458. Under den tredje veckan i november 2008 passerade Göteborgs invånarantal 500 000. Ökningen beror bland annat på att befolkningen ökade med 3 400 personer under det tredje kvartalet, mer än under hela 2007.
Den 30 december 2008 hade Göteborg 500 154 invånare, av dem är 252 537 kvinnor och 247 617 män. Av göteborgarna är 105 000 födda utomlands, och de kommer främst från Iran, Irak och Finland. Man räknar med att staden kommer att fortsätta växa med 4 500-5 000 personer per år.
|
Invånarantalen nedan avser Göteborgs kommun eller dess föregångare staden Göteborg.
Storgöteborg Befolkningsstatistik 1970-2006
|
Tätorten Göteborg
| År | 1990 | 1995 | 2000 | 2005 |
| Invånare | 465 474 | 480 839 | 495 849 | 510 491 |
Källa: SCB - Folkmängden per tätort. Vart femte år 1990-2005 samt Statistisk Årsbok
Göteborg ligger vid Sveriges västkust, belägen på båda sidorna om Göta älvs mynning i Kattegatt, varifrån bebyggelsen sprider sig längs dalarna inåt landet. Stadens geografiska centrum är beläget i terrängen 700 meter nordväst om Brunnsbotorget på Hisingen, 57°44'N, 11°58'Ö och dess största längd är 47 kilometer, räknat mellan kommungränsen NO Mollsjön i Vättlefjäll till Yttre Tistlarna.Göteborgs turistkarta 1985: Med gatunamnsförteckning, turistinformation och parkeringskarta, utgiven av stadsbyggnadskontoret, Göteborg 1985 s. 72
Göteborg norr- och nordväst om Göta älv ligger på Hisingen, vilken är Sveriges fjärde största ö. Större delen av Hisingen ligger i landskapet Bohuslän medan övriga Göteborg ligger i Västergötland. Utanför Göteborg i Kattegatt ligger skärgården med ett stort antal småöar, där den södra delen ingår i Göteborgs kommun medan den norra skärgården utgör Öckerö kommun.
Göteborgs utbredning kan definieras på flera sätt; där en definition anger att större delen av Göteborgs kommun ingår i tätorten Göteborg. Tätorten enligt SCB:s definition omfattar även centralorterna i Mölndals kommun och Partille kommun. Inom Göteborgs kommun finns flera småorter och tätorter som inte ingår i tätorten Göteborg, framför allt i de nordöstra delarna av kommunen och på Hisingen.
Göteborgs position är 57°42'N, 11°56'O. Staden kallas ibland för "Lilla London", medan ett mer slangbetonat namn är "Götet". Även uttrycket "Sveriges framsida" förknippas ibland med Göteborg.
År 1746 besökte Carl von Linné Göteborg under sin Västgötaresa, som företogs på uppdrag av Rikets ständer, och han beskrev då sitt möte med staden:
Göteborgs läge vid havet ger ett milt klimat året om. Göteborg har ett typiskt kustklimat. Sommaren har en behaglig temperatur, vanligtvis runt 18?25°C på dagarna. Dagarna är långa, runt 18 timmar, och nätterna är mestadels ljusa. Göteborg har Sveriges längsta sommar - 144 dagar - från 13 maj till 4 oktober.Göteborgs turistkarta (1985), s. 73
Hösten innebär både klara friska dagar, och dagar med regn och blåst.
Vintern är oftast mild med temperaturer kring noll grader, men kan också bjuda på klara soliga dagar med snö och minusgrader. Dagarna är korta, bara runt 6 timmar i december och januari.
Tidigt under våren blir dagarna snabbt längre och temperaturen stiger.
Dygnstemperatur medelvärde: Vintern: -1?1° C. Våren 3?12° C. Sommaren 18?25° C. Hösten 4?13° C.
Göteborg är den stad i Sverige som har störst problem med luftföroreningar. Enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv får dygnsvärdet för kvävedioxidnivåerna (NO<sub>2</sub>), 60 milligram per kubikmeter, endast överskridas sju gånger per år. I Göteborgs kommun överskreds dessa nivåer fler än sju gånger bara i januari 2006.
År 2005 överskreds även de föreskrivna halterna för partiklar PM10 på vissa platser i Göteborgs kommun.
Störst problem är det vid inversion som Göteborgsområdet är extra känsligt för, då det går stora trafikleder nere i dalgångarna, vilket minskar möjligheterna till luftutbyte i sidled. Luftföroreningarna blir då fast som i en gryta med lock, så kallad inversion, vilket kan ge mycket höga föroreningshalter.
Fotnot: Årsmedeltemperatur förkortas Åm
Källa : Statistisk Årsbok 2005''
De tidigaste stadsplanerna, från 1619 och 1620,Lilienberg, (1928), s. 163 var utformade av holländarna enligt regularitetens princip eller castra romana (det romerska härlägret), vilket man även tillämpat i Amsterdam och i Batavia - nuvarande Djakarta - med flera städer. Troligen var det holländaren, överbyggmästaren Hans Fleming ("Långe mäster Hans")Göteborgs byggmästareförening 1968 : 75 år, utgiven av Göteborgs byggmästareförening, Göteborg 1968 s. 24 som tillsammans med ingenjören Johan SchultzGöteborg i äldre och nyare tid, Bilder samlade och beskrifna af Carl Lagerberg, Wald. Zahrissons Förlag, Göteborg 1902 s. 2 upprättade den "rutnätsplan" som låg till grund för den första stadsplanen, kallad "Kungl. Majt:s dessein".Stadsbor i gångna tider: Släktforskaren och staden: Årsbok 1989, red. Bengt Hjord, Sveriges Släktforskarförbund, Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989 ISBN 91-87676-03-6 s.148, "Det äldsta Göteborgs roteindelning" av Olga Dahl Den besvärliga göteborgska berggrunden blev dock ett problem för stadsbyggarna, då Stora Hamnkanalen inte kunde dras rakt från öster till väster, främst på grund av Lilla berget (en utlöpare, bergsrevel från Kvarnberget)Göteborg - uppkomst och äldre historia, (femte omarbetade och utökade upplagan) red. Stig Roth & Ralph Scander, utgiven av Göteborgs Historiska Museum och Göteborgs hembygdsförbund 1976 s. 45 som bland andra Tyska kyrkan och Rådhuset vilar på. Eftersom man önskade att de öst-västligt gående gatorna skulle vara parallella med kanalen, vreds gatunätet några grader motsols. En svensk kyrka måste dock ligga strikt i öst-västlig riktning, varför Domkyrkan idag till synes ligger snett på tomten.Göteborg, Sven Schånberg, utgiven av Riksförbundet för Hembygdsvård, Almqvist & Wiksell Förlag, Göteborg 1981 ISBN 91-20-06274-5 s. 51-53 I den ursprungliga stadsplanen från 1619 hade Fleming skissat på en hamnkanal kring Kvarnberget, med sin norra mynning vid nuvarande Lilla Bommen och sin utgång i nordväst vid nuvarande Stora Hamnkanalens mynning. Meningen var att hamnen på detta sätt skulle hållas isfri samt spolas ren genom Göta älvs genomströmning. Omfattande grävningsarbeten utfördes med start i slutet av 1619, men planerna fick överges då utlöparna från Kvarnberget kom i dagen redan på 4-5 meters djup. Resultatet av grävningarna blev "gropen" eller "pölen", ett cirka 150x90 meter stort område, som sträckte sig från Tyska kyrkan och uppemot Nedre Kvarnbergsgatan (där stadens första begravningsplats var lokaliserad 1624-1644).Göteborgs kyrkogårdsförvaltning: Kyrkogårdsförvaltningen Först i slutet av 1630-talet lades gropen igen, men fortsatte att ställa till problem för husbyggare under många år.Lilienberg (1928), s. 155-226Äldsta planen öfver Göteborgs befästningar, Fortifikationsarkivet, III AAA 2Schånberg (1975), s. 8-9Befästnings- och stadsplan för Göteborg 1924, Fortifikationsarkivet II a. C n:r 9
De mest sanka delarna inom nuvarande vallgraven fanns i ett område som avgränsades av Gullbergsvass, rakt söderut över Drottningtorget, därefter västerut och fram till Lilla Torget samt norrut mot Gullbergsvass. Träskartad mark var allt från Lilla Otterhällan (nuvarande Kungshöjd) i en rak linje till Gullbergsvass och sydost därom. Den enda marken som betraktades som fast, var då stråket som förband Lilla- och Stora Otterhällan med Kvarnberget och bergsreveln Lilla Berget.Göteborg - porten mot väster, ett led i stormaktstidens politik, Per Nyström - Stadspalats och lantslott i ett konsolideringsskede; kring 1700-talet, Sten Åke Nilsson, Centrum för byggnadskultur i västra Sverige, Göteborg 1978 ISBN 91-85620-02-5 s. 28-30
Den holländska metoden ? att gräva kanaler parallellt med gatumönstret ? syftade i Göteborg till att dränera terrängen, få fyllnadsjord till tomtbildningar samt att skapa hamnareal och kajlängder (lastagier) innanför fästningsgördeln.Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, fil lic Arvid Bæckström, Svensk byggnadskultur II, Nordiska museet, Stockholm 1923 s. 16
I samband med stadsplaneringen under 1650-talet gjordes omfattande mätningar av Göteborg innanför Vallgraven. Stadens omkrets uppmättes då till 7 000 alnar (cirka 4,1 kilometer), dess längd i öst-/västlig riktning var 1 758 alnar (cirka 1 040 meter) och dess längd i syd-/nordlig riktning var 1 080 alnar (cirka 640 meter).Staden Göteborgs Historia och Beskrifning : Sednare Delen, P1 A2 Granberg, Elméns och Granbergs tryckeri, Stockholm 1815 s. 195
Sveriges första stadsplanetävling gällde områdena utanför Göteborgs vallgrav, de nuvarande stadsdelarna Gullbergsvass, Heden, Lorensberg, Vasastaden och Haga. Med utgångspunkt från det resultatet, upprättades en stadsplan som fastställdes 1866, där huvudaxeln bildades av Kungsportsavenyn.Göteborgs byggmästareförening... (1968), s. 33
Göteborg var fram till 1920, administrativt indelat i kvarter och rotar (se nedan), med en planlagd tomtareal av 6,1 miljoner kvadratmeter. Den 30 januari 1920 fastställde Magistraten i Göteborg en indelning av staden i 52 stadsdelar och 15 juni 1923 fastslogs benämningarna för dessa:
Inom Vallgraven - Nordstaden - Gullbergsvass - Stampen - Heden - Lorensberg - Johanneberg - Krokslätt - Landala - Vasastaden - Pustervik - Masthugget - Stigberget - Olivedal - Haga - Kommendantsängen - Annedal - Änggården - Slottsskogen - Majornas 1:a rote - Majornas 2:a rote - Majornas 3:e rote - Majornas 4:e rote - Kungsladugård - Sandarna - Nya Varvet - Rödjan - Färjestaden - Bräckö - Biskopsgården - Tolered - Kyrkbyn - Rambergsstaden - Sannegården - Lindholmen - Lundbyvassen - Brämaregården - Kvillebäcken - Tingstadsvassen - Gamlestaden - Kviberg - Bagaregården - Olskroken - Gårda - Lunden - Kålltorp - Sävenäs - Delsjön - Torp - Bö - Skår och Kallebäck.Statistisk Årsbok för Göteborg 1923, red. Werner Göransson, Göteborgs stads statistiska kontor, Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1923 s. 2-5
Beteckningen kvarter i Göteborg avsåg ända fram till 1800-talets mitt snarare dagens stadsdelar, och rotar motsvarade dagens kvarter. Kvarter hette förr kvartal. Stadens kvartersindelning inom Vallgraven är ordnad motsols enligt följande (med nuvarande beteckningar på gator, platser, kanaler, med mera):
Genom ett magistratsbeslut den 15 juni 1923 fick staden en ny kvartersindelning. Då indelades city i stadsdelarna Inom vallgraven, söder om Stora hamnkanalen och Nordstaden, norr därom. Inom den första stadsdelen fanns det 65 namngivna kvarter och inom den senare 36, där de olika tomterna inom kvarteret är numrerade.Kvarteret Alströmer i Göteborg : Dess historia fram till våra dagar, Maja Kjellin, utgiven av Försäkringsaktiebolaget Svea 1966 s. 10
Från den 10 juni 1671Olga Dahl (1989), s. 152 var Göteborg inom Vallgraven indelad i tio rotar, som var numrerade och hade namn efter den gata vars tomter de omfattade. Denna roteindelning behölls ända in på 1900-talet.Kvarteret Bokhållaren i Göteborg, Maja Kjellin, Eric Lindgrens Boktryckeri, Göteborg 1955 s. 8-9
År 1923 hade följande rotar/motsvarande indelning tillkommit. Stadens totala areal var då 6 117 000 kvadratmeter:Statistisk Årsbok för Göteborg 1923, red. Werner Göransson, Göteborgs stads statistiska kontor, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1923 s. 2-3
Rotar; ll:e, 13:e, 14:e, 15:e, 16:e, 17:e, 18:e, 19:e och 20:e. Magasinskvarteret (kvarter); 6:e, 7:e, 8:e, 9:e, l0:e. Västra Haga, Östra Haga, Nya Haga, Annedal och Änggården, Landala och Gibraltar. Majornas l:a rote, 2:a, 3:e, 4:e, 5:e, 6:e kvarteret, 7:e kvarteret samt Lundby.
De tidigaste gatunamnen fastställdes sannolikt i samband med Göteborgs andra stadsplan 1620, och domineras av holländarnas inflytande över den blivande staden. I motsats till vad som då var brukligt i Sverige, betraktade Göteborgs första styresmän gatuanläggningen som en offentlig angelägenhet. Därför anställdes en särskild gatuläggare (straatmaker), holländaren Jan Hendriksen som var verksam åtminstone 1621 och 1622.Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs Kommuns Namnberedning, Göteborg 1986 ISBN 91-7810-577-3 s. 11
De äldsta gatorna kan med säkerhet utpekas att vara från perioden 1621-1624. Dessa tio är, med sitt ungefärliga ursprungsnamn:
Av de äldsta gatorna är Kungsgatan och Kyrkogatan de enda som aldrig haft något annat namn.Göteborgs gatunamn II:a uppl., red.Carl Sigfrid Lindstam/Göteborgs gatunamnsberedning 1962Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum 2001 ISBN 91-7029-460-7Göteborgs historia 1619-1680/Gbg Jubileumspubl. I, Helge Almquist 1929Göteborg genom tre sekler, Maja Kjellin 1950
Enligt en förordning som utfärdades av stadens magistrat den 8 maj 1639, skulle gatorna vara: "...med småkullrige och trinna gråstenar stensatte, at man medelst deras continuerliga renhållande, som hwar och en Husägare drager försorg om vid hwarie wekas slut, uti regnacktig wäderlek, utan at blifwa smutsig, kan gå helt beqwäm, förutan det at alt kommande regnwattn, och der af förorsakad orenlighet efwenwäl af gatornas slutning har sitt aflopp uti kanalerna".Göteborg - en översikt vid 300-årsjubileet 1923 - Göteborgs Jubileumspublikationer XX, huvudredaktör Nils Wimarson, utgiven av Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning 1923 s.83
Först år 1809 började gatorna att förses med trottoarer. Det var den dåvarande Fattighusgatan (nuvarande Stampgatan), som längs med Fattighusån fick en "...Trottoir långs husen så bred som från husen till nämnda rännsten...".
År 1837 byttes kullerstensbeläggningen mot gråstensflis på hamngatorna. Pengarna för ändamålet var insamlade av C F Kjellberg och J A Falck.Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (andra utökade upplagan) Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s.111
År 1700 uppsattes 35 oljelyktor på bryggorna över kanalerna och senare också ett antal på de allmänna byggnaderna. 1776 skickade magistraten i Göteborg ut anvisningar gällande; "Lysande lyktors uppsättande i Götheborg, som efter ompröfvan och godtfinnande af Herr General Majoren, LandsHöfdingen etc. etc. Anders Rudolf Du Rietz 3" Detaljerade föreskrifter lämnades om hur ljus- och oljelyktorna skulle placeras på husen, hur de skulle vara konstruerade och under vilka tider de skulle brinna. Men för smågatorna gällde följande särbestämmelse "På Otterhälls- och Qwarnbergen äro wäl åtskillige små Hus bygde, men som theras egare äro merendels fattige och ringe Personer, som ingen råd och lägenhet hafwa, och ther äfwen är ringa passage, så blifwa the ther boende från Lyktors anskaffande och underhållande å theras små Koyor förskonte." Den allmänna gatubelysningen ordnades genom så kallade reverberlyktor i gatukorsningarna, som monterades att en lykta kunde lysa upp fyra gator och efterhand ökades antalet gatlyktor, men trots det ansågs gatubelysningen otillräcklig.
Den undermåliga gatubelysningen diskuterades livligt, men fart på den blev det först 1842 efter en skrivelse från landshövdingen, där det bland annat stod "Det lärer icke kunna av någon med skäl motsägas, att stenläggningen å stadens gator befinnes i bedrövligt skick och att deras upplysande under aftnar och nätter, genom några här och där anbragta lyktor, saknar den fullständighet, som är nödvändig till beredande av säkerhet för person och egendom. Särdeles i avseende på de mindre gatorna inträffar detta senare förhållande och det förra i synnerhet å de större och mera besökta, och efter viss timme om natten försänkes hela staden i mörker, under vars skydd tjuvar och våldsverkare bedriva sitt ofog, utan att kunna fasttagas av brandvakt och patruller, vilka i saknad av tända lyktor, ingenting förnimma, och måste använda uppmärksamhet och varsamhet, för att icke i mörkret kullstörta i gropar och rännstenar eller falla i kanalerna."
Från år 1776 krävdes gatubelysning i Göteborg, då husägarna blev tvungna att ha lyktor med ljus eller oljelampor, framför sina hus. Undantaget var stadens "fattigkvarter" - Otterhällan och Kvarnberget. Göteborg blev sjuttio år senare den första staden i Sverige som införde gasbelysning, och var också först med elljus på gatorna, med början vid Skeppsbron 1887.Det gamla Göteborg - historiskt längdsnitt, Oscar Jonsson & Gustaf Wilske, Göteborgs Allmänna Skolstyrelse, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1963 s.21
Den 5 december 1846 tändes de första gaslyktorna i Göteborg. Det var 122 "flammor" som var på plats innanför Vallgraven och längs Skeppsbron, av de totalt 250 som staden beställt av den engelske ingenjören James Malam, som tillsammans med staden och utländska intressenter bildade det engelska bolaget "The Gothenburg Gas Company". Bolaget hade koncession ända till år 1888, då gasverket övertogs av staden.Göteborgska kraftuttryck, Ove Gustafsson, Göteborg Energi AB, ST Tryck, Göteborg 1996 ISBN 91-630-4879-5 s.32-33 Kostnaden för stadens gasbelysning uppgick år 1855 till 18 400 riksdaler.Göteborg - beskrifningar öfver staden och dess närmaste omgifningar, red. Octavia Carlén, Oscar L Lamms Förlag, Stockholm 1869 s. 118
Under mars och april 1887 provades båglampor som belysning på Kungsportsavenyn och vid Skeppsbron. Göteborg var också först, då det gällde att installera elektrisk belysning och även här var det privata intressenter, som tog initiativet. Det var ingenjör Edvin Bildt som 1884 anlade en mindre elstation i en källarlokal i fastigheten Kyrkogatan 44. Den bestod av ett antal lokomobiler som drev små dynamomaskiner, och man levererade elström till ett antal affärer och restauranger i centrala staden. Men anslutningarna gick dåligt och redan 1886 tvingades han att avstå företaget till sina kreditorer, som då bildade Göteborgs Elektriska Aktiebolag. Leveranserna omfattade vid det tillfället ström till cirka 1 000 glödlampor. Redan samma år fick man dock konkurrens av ingenjör H. Hallin, som etablerade sig med ett elverk i fastigheten Kungsgatan 31. Den allmänna elektrifieringen av gatubelysningen blev inte aktuell förrän 1921 och 22 november 1926 släcktes den sista gaslyktan på Göteborgs gator.Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (andra utökade upplagan) Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s.173Det gamla Göteborg - staden i väster, Första delen, C R A Fredberg (1921), Faksimil 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s.801Göteborgs hjärta : del I, Sven Gulin, Olga Dahl, Maja Kjellin, Arvid Flygare, Göteborg 1977 s. 22-27
Statistisk Årsbok Göteborg 2009, s. 19
Göteborgs kommun har 21 stadsdelsnämnder, som ansvarar för förskola, grundskola, särskola, lokal fritidsverksamhet, lokal biblioteksverksamhet, handikapp- och äldreomsorg, barnomsorg och individ- och familjeomsorg inom det egna stadsdelsnämndsområdet. Några av de största stadsdelsnämnderna är Göteborgs Stad Centrum med 52 000 invånare och Göteborgs stad Tynnered med 27 000 invånare.
Geografin i hela området runt Göteborg domineras av stora bergsåsar med lerslätter i dalgångarna, ett så kallat sprickdalslandskap. Bergen är kala eller med endast ett tunt jordlager. I dalarna flyter älvar och åar från det västgötska inlandet. De skogar som finns består av blandskog. Skansberget, även kallat Risåsen, och Ramberget är två kända och centralt belägna berg i staden.
Göteborgs högsta punkt, 161,2 m.ö.h., ligger i terrängen cirka 1 kilometer söder om Holmesjön i NO och 20 kilometer från Göteborgs centrum.eniro.se: Holmesjön, GöteborgGöteborgs turistkarta 1985: Med gatunamnsförteckning, turistinformation och parkeringskarta, utgiven av stadsbyggnadskontoret, Göteborg 1985 s. 72
Den omgivande terrängen domineras av de sju dalgångar som stöter samman i Göteborg: Säveåns och Göta älvs dalgångar, Göteborg - Kungsbackadalen, dalen öster om Mölndal, Lärjeåns dalgång, Slottskogen - Askimsdalen samt Kvillebäcksdalen.
Det finns i dag tolv naturreservat i Göteborgsregionen.
Göteborgs första industriprivilegie utfärdades 20 maj 1646, och gällde uppförandet av ett vantmakeri och ett repslageri. Det var ställt på handelsmannen Hans Mackler och majoren Adrian Anckarhielm. Repslageriets "reparbana", var förlagd i sträckningen av den nuvarande Vallgatan, ungefär från Engelska kyrkan till den dåvarande saluhallen på Gustaf Adolfs torg. Detta räknas som den första industriella anläggningen i Göteborg. Reparbanan stod kvar på samma plats ända in på 1790-talet.Göteborgs äldre industri, Göteborgs Jubileumspublikationer, del IX, Gösta Bodman, Göteborgs Litografiska AB 1923 s. 6
Göteborg är känt för sina många storindustrier, och många olika branscher finns i staden och regionen. Dock var det inte industrierna som står för Göteborgs tillväxt i samma takt som förut, under 2007 ökade sysselsättningen som mest inom tjänstesektorn och 3 100 nya arbetsställen registrerades i Göteborg. Det är branscherna finansiell verksamhet och företagstjänster som ökar mest.Årsredovisning Göteborgs stad 2007 En annan snabbt ökande bransch är turismnäringen, som år 2007 omsatte ca. 22 miljoner kronor, vilket var en ökning med 2% från föregående år, och hade 16 900 anställda.
En av de snabbast expanderade branscherna i Göteborg är den medicinska industrin. I regionen finns över 300 företag som sysselsätter cirka 6 000 människor. Bland företagen finns AstraZeneca och Nobel Biocare. En annan stor arbetsgivare är Sahlgrenska universitetssjukhuset som är norra Europas största sjukhus. SU har cirka 2 100 vårdplatser och har över 17 000 anställda. Västsverige är världsledande inom flera områden, exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, metabola sjukdomar och cellterapi. Den medicinska sektorn expanderar kraftigt och Göteborg och Stockholm har tillsammans mer än 30 procent av världens samlade stamcellslinjer. 4
Fordonsindustrin domineras av Volvo, en av världens ledande tillverkare av lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, marina och industriella drivsystem samt komponenter och tjänster till flygindustrin. Volvo har mer än 83 000 anställda med produktion i 25 länder och försäljning på mer än 185 marknader. Huvudkontoret ligger i Torslanda och där ligger även en fabrik. Tillsammans med Saab sysselsätter Volvo cirka 50 000 personer i Göteborg. Businessregion Göteborg - Fordonsindustri Volvo.se
SKF, Svenska kullagerfabriken grundades i Göteborg 1907 och deras huvudkontor ligger fortfarande kvar i Gamlestaden. SKF är världens ledande leverantör av produkter, kundanpassade lösningar och tjänster inom området lager och tätningar. Koncernens kompetens omfattar också tekniskt stöd, underhållsservice, tillståndsövervakning och utbildning. Företaget har 3 000 anställda i Sverige, varav merparten i Göteborg.
Stena Line grundades av Sten A Olsson i Göteborg 1962 och firade tidiga framgångar med linjen Göteborg-Fredrikshamn. Efterhand utökade man trafiken till att även omfatta Kiel i Tyskland. 1982 köpte man upp Sessanlinjen i Göteborg och Tysklandsterminalen anlades på Sessans gamla plats. Senare linjer har man förvärvat genom företagsuppköp. Stena Line är nu verksamma i hela Europa; Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Polen, Storbritannien, Irland och Nederländerna. I Stenakoncernen ingår även andra företag, som till exempel Stena Metall, Stena RoRo, Stena Cargo, Stena Bulk, Stena Fastigheter, HH-Ferries och NMM. Rederiet har sin bas i Göteborg och hade 2006 en omsättning på 9,5 miljarder SEK och hade 5,700 anställda.
Det finns många stora klädföretag i Göteborgsområdet. Den Halländska klädkedjan JC hade länge sitt huvudkontor i Mölnlycke utanför Göteborg, innan de år 2007 flyttade till Stockholm. Under 2007/2008 flyttar IntersportIntersport flyttar till Göteborg och MQNCC hyr ut till MQ sina huvudkontor till Göteborg från Jönköping respektive Borås. Även Lindex och Kappahl har sina huvudkontor i Göteborg.
Göteborgarens medelinkomst år 2006 var 197 800 kronor.Engelsk medieguide för EM i friidrott 2006(pdf) År 2005: 16?19-åringar hade en medelinkomst på 15 500 kronor, 20?64-åringar en medelinkomst på 229 000 kronor och 65+ 177 200 kronor.http://www.goteborg.se/prod/sk/statistik/statistikr5.nsf/f9212385962bced1c1256c61004d5b40/81becc08573f2fe0c1257145003dff82!OpenDocument Medelinkomst Göteborg 2005
Staden Göteborg hade år 2006 en inkomst på 19 299 000 000 kronor (19,3 miljarder)Skatteintäkter 2006, varav inkomsterna från de kommunala bolagen låg på 14,7 miljarder kronor och skatteintäkterna på 6,6 miljarder. Man gjorde ett rörelseresultat på 1,4 miljarder kronor, vilket var en försämring från 2005 då man gjorde en "vinst" på 2,2 miljarder. Kommunens tillgångar hade ett sammanlagt värde på över 64 miljarder kronor. År 2007 gjordes ett resultat på 1,6 miljarder kronor.
Göteborgs stad bedriver verksamhet i 35 helägda kommunala bolag och är indelade i två koncerner; GKF - koncernen (Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB) och Framtidenkoncernen Förvaltnings AB Framtiden).goteborg.se, kommunala bolag Inom GKF finner man bland andra bolagen Göteborg Energi AB, Göteborgs Hamn AB, Liseberg AB, Higab, Göteborgs Gatu AB och Göteborgs Stadsteater AB. Framtidskoncernen ansvarar i huvudsak för byggnation & förvaltning av bostäder och ägande av kommersiella lokaler. Det finns sammanlagt 15 bolag inom koncernen.
Business Region Göteborg (BRG) är ett helägt, icke vinstinriktat dotterbolag till Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB, vilket i sin tur är helägt av Göteborgs Stad. BRG arbetar för ökad tillväxt och sysselsättning i Göteborgsregionen.
<div style="width: 100%; overflow: auto; padding: 3px;text-align: left; border:solid 1px;">
</div>
Panoramabild över Gustav Adolfs torg
Administrationen sköts till övervägande del av kommunerna, Västra Götalandsregionen och länsstyrelsen i Västra Götalands län. Den största kommunen är Göteborgs kommun, även kallad Göteborgs stad, vilket är efterföljaren av den historiska staden Göteborg. Kommunen har växt för att ge plats åt stadsbebyggelsen, och stora områden i sydväst, nordost och på Hisingen har inkorporerats. Mölndal och Partille har dock förblivit egna kommuner.
Historiskt har det område som direkt administrerats av stadens styrelse varierat i betydelse i förhållande till de områden som legat utanför stadens direkta styrelse. I mitten av 1800-talet låg till exempel inte de expansiva hamnarna i Majorna under Göteborgs styrelse men kan nog ändå anses ha varit en del av Göteborg.
Göteborgs stad ingår i den så kallade Göteborgsregionen som är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige med 890 956 invånare (20 juni 2007).
Göteborgs stad är en organisation där verksamheten bedrivs både i förvaltnings- och bolagsform. Mycket av verksamheten är uppdelad i 21 stadsdelsnämnder (SDN), eller stadsdelsförvaltningar som de också kallas, där cirka 30 000 av de totalt 45 000 personer arbetar som är anställda av Göteborgs stad. Koncernen Göteborg omsätter årligen 34 miljarder kronor. Organisationen styrs av kommunstyrelsen med sina 13 ledamöter och fem ersättare. Kommunen har sedan 2007 en majoritet bestående av s och mp. Hösten 2008 valdes Anneli Hulthén till ny kommunstyrelseordförande efter den mångårige Göran Johansson.
Kommunstyrelsen lyder under kommunfullmäktige med 81 ledamöter som sammanträder tio gånger om året. Dessa sammanträden är offentliga och där utses leadmöter till stadens nämnder och bolagsstyrelser och de skriver budgeten med dess mål och riktlinjer. Under kommunfullmäktige lyder stadsdelsnämnderna, ett trettiotal facknämnder/förvaltningar och cirka 25 bolag. Dessa bolag, med cirka 8 000 antällda och en samlad omsättning på 29 miljarder kronor, har alla en politisk styrelse och de två största är Göteborgs Kommunala Förvaltning AB och Framtidenkoncernen. Andra bolag är Göteborgs spårvägar AB, Älvstranden utveckling AB, samt det delägda regionala bolagen Renova, Gryaab och Grefab.
De olika förvaltningarna är uppdelade i åtta olika områden: Fastigheter och bostäder, Fritid, Kultur, Miljö, Teknisk försörjning, Trafik, Utbildning och Övriga förvaltningar.
Göteborg har som många andra svenska städer sedan lång tid använt församlingar som administrativ indelning. Göteborgs kommun har även använt en indelning i 83 administrativa stadsdelar för att hålla ordning på fastighetsindelningen. Stadsdelsnämndsområdena har från tillblivelsen på 1990-talet varit den mest betydelsefulla indelningen inom Göteborgs kommun och har börjat användas allmänt. Stadsdelsnämndsområdena är i sin tur indelade i primärområden.
Göteborg är en stad som ända från sin tillblivelse till största delen planerats efter stadsplaner. Den första upprättades 1620-21 och var av nederländsk modell och omfattade stadens centrum som byggdes med befästningsverk och kanaler, se Göteborgs kanaler.
Staden indelades från början i fem kvarter:
Inte förrän i början av 1800-talet utvecklades stadsplanen och vallar och försvarsanordningar revs. Bränder har ödelagt stadens byggnader i olika omgångar, och av stadens första byggnader finns i dag bara Kronhuset kvar. Efter den sista stora branden byggdes bara stenhus inom Vallgraven, och de kvarter som uppfördes var av måttlig höjd, vilket fortfarande avspeglar sig i Göteborgs stadskärna. En annan effekt av dessa bränder och de lagar som omgärdat byggandet i Göteborg är de i dag så typiska landshövdingehusen som främst finns i de västra delarna av Göteborg, på Lindholmen och i Lundby på Hisingen.
Utöver dessa typiska landshövdingehus är Göteborg ur ett arkitektonisk pespektiv känt bland annat för Fiskekyrkan, ritad av stadsarkitekten Victor von Gegerfelt, och Gunnar Asplunds funktionalistiska tillbyggnad av Göteborgs rådhus.
Flera bostadsbolag har genom åren velat bygga högre hus i staden. Trots att Göteborg inte är känt för sina höga hus så utnämndes Otterhall till stadens första skyskrapa 1938 då den 17 våningar och 53 meter höga byggnaden stod klar på Otterhällan i centrala Göteborg. År 2006 var de fyra högsta byggnaderna Emporis Buildings - Free Database about buildings and the real-estate industry] Lisebergstornet 116 meter, Lilla Bommen (Läppstiftet) 81 meter och Gothia West Tower som med sina 75 meter är lika högt som Oscar Fredriks kyrka. En av Göteborgs största förespråkare av höga hus är arkitekten Gert Wingårdh som bland annat presenterat en vision för området Heden med fyra 40 våningsskyskrapor. Förslaget har mötts av stora protester och projektet har lagts på is. År 2006 fick det kommunala bostadsbolaget Poseidon tillåtelse att börja bygga Göteborgs högsta bostadshus med 30 våningar, den så kallade Gårdaskrapan. Även detta projekt mötte stora protester, men efter godkännande från regeringen har arbetet kunnat påbörjas.
Efter Götatunnelns färdigställande 2006 har stora ytor mark frilagts på Göteborgs Södra älvstrand. Denna mark har man ännu inte bestämt hur den ska bebyggas, men den ska ingå i Göteborgs "nya" citykärna. Detta innebär bland annat att Göteborg ska växa med minst 8 000 invånare årligen, och år 2020 ska Storgöteborg omfatta 1,5 miljoner invånare. För att lyckas med detta krävs minst 15 000 nya bostäder och 40 000 nya arbetsplatser inne i centrum. För att få plats med alla dessa bostäder krävs att citykärnan utökas med områdena [[
Skapa ett konto på Voytopia och ta del av gemenskapen
Kommentarer till Göteborg
(i18n) Ingen har kommenterat destinationen ännu. Bli den förste!