Franska Polynesien

Franska Polynesien (franska: Polynésie française; tahitiska: Porinetia Farani), tidigare Franska Oceanien, är ett franskt översjöiskt territorium beläget i sydöstra Stilla havet. Sedan 2004 är Franska Polynesien ett utomeuropeiskt land (pays d'outre-mer). Ögruppen består av flera polynesiska öar, den mest kända är Tahiti i gruppen Sällskapsöarna, som också är den mest befolkade ön där territoriets huvudort Papeete är belägen.

Geografi

Den totala landytan för Franska Polynesien är 4 167 km² fördelat på över hundra bebodda öar utspridda på en yta av 2 500 000 km² i Stilla havet. Öarna är antingen vulkanöar eller atoller.

Området ligger ca 4 600 km nordöst om Nya Zeeland och ca 6 000 km sydväst om Mexiko, huvudöns geografiska koordinater är 17°31' S och 149°34' V.

Klimat och miljö

Klimatet i Franska Polynesien är subtropiskt och tropiskt, dvs oftast varmt och fuktigt. Regntiden varar november till mars då det också är varmast. den bästa restiden är under den svalare årstiden från april till oktober.

Administrativ indelning

Franska Polynesien uppdelad i följande territorier:

• Australöarna
• Gambieröarna
• Marquesasöarna
• Sällskapsöarna
• Tuamotuöarna
• Clippertonön, inte intregrerat i territoriet men administreras från Franska Polynesien.

Historia

Området har varit bebodd av polynesier sedan 500-talet och européerna upptäckte öarna kring början av 1600-talet. Marquesasöarna upptäcktes juli 1595 av spanjoren Álvaro de Mendaña de Neira, Tuamotuöarna upptäcktes februari 1606 av spanjoren Pedro Fernández de Quirós, Bora Bora upptäcktes 1722 av nederländaren Jakob Roggeveen och Tahiti upptäcktes juli 1767 av britten Samuel Wallis,

Under 1800-talet annekterades en rad öar av Frankrike, bl.a Marquesasöarna 1842, Tahiti 1880, Ra'iatea, Taha'a och Huahine 1888 och Bora Bora 1888.

1903 skapades Établissements Français de l'Océanie (Franska Oceanien) vilket den 27 oktober 1946 blev ett franskt Territoire d'outre-mer.

Den 22 juli 1957 skapades området Franska Polynesien som den 12 juli 1977 erhöll begränsad autonomi och den 29 juni 1984 fullständig autonomi.

Området omvandlades sedan den 28 mars 2003 till ett Collectivité d'outre-mer och erhöll den 27 februari 2004 slutligen status som franskt Pays d'outre-mer.