Skaffa ett konto och bli medlem på nolltid
Klicka och dröm dig vidare!
Belgien ligger på kulturgränsen mellan det germanska och det latinska Europa. Landets två största regioner är det nederländskspråkiga Flandern i norr, som har 58% av befolkningen, och det franskspråkiga Vallonien i söder med 32%.
Belgien, officiellt Kungariket Belgien (nederländska: Koninkrijk België, franska: Royaume de Belgique, tyska: Königreich Belgien), är en konstitutionell monarki i nordvästra Europa. Belgien gränsar mot Frankrike, Tyskland, Luxemburg och Nederländerna. Belgien tillhör EU:s grundarländer och ett antal viktiga EU-institutioner, bland annat rådets lokaler, större delen av EU-kommissionens kontor och sessionslokaler för EU-parlamentet ligger i huvudstaden Bryssel. Här finns också högkvarteret för militäralliansen NATO. Belgien är ett flerspråkigt land där nederländska (informellt även kallad flamländska), franska och tyska är de officiella språken.
Belgien ligger på kulturgränsen mellan det germanska och det latinska Europa. Landets två största regioner är det nederländskspråkiga Flandern i norr, som har 58% av befolkningen, och det franskspråkiga Vallonien i söder med 32%. Brysselregionen, som officiellt är tvåspråkig, är en mestadels franskspråkig enklav inom den flamländska regionen och har 10% av befolkningen.*
*
*
*
En liten tyskspråkig gemenskap finns i östra Vallonien.
The (original) version in German language (already) mentions 73,000 instead of 71,500 inhabitants. Belgiens språkliga mångfald och de politiska och kulturella konflikter som har anknytning till denna avspeglas i Belgiens politiska historia och dess komplexa politiska system.
Namnet 'Belgien' härstammar från Gallia Belgica, en romersk provins i den nordligaste delen av Gallien som beboddes av belgier (belgae). Historiskt inbegreps Belgien, Nederländerna och Luxemburg i begreppet Nederländerna, som täckte ett något större område än dagens Benelux. Från slutet av medeltiden till 1600-talet var det ett välmående centrum för handel och kultur. Från 1500-talet till den belgiska revolutionen 1830 utkämpades många slag mellan europeiska makter på Belgiens område. Efter att det blivit självständigt deltog Belgien ivrigt i industriella revolutionen, vilket genererade välstånd och även efterfrågan på råvaror. Det senare var en faktor under tiden för dess afrikanska kolonier.
Med drygt 340 invånare per km² har Belgien den näst högsta befolkningstätheten i Europa efter Nederländerna (frånräknat några mikrostater).
Belgien var under medeltiden, tillsammans med bland annat nuvarande Nederländerna, en del av det Tysk-romerska riket. Det nuvarande nederländska språket räknades då som inte mer än lågtyska dialekter. Sedan Nederländerna som habsburgska arvländer tillfallit den spanska kronan utbröt småningom uppror, och Nederländerna lyckades frigöra sig från det spanska väldet. När Belgien efter Napoleonkrigen blev självständigt utgjordes grunden för statsbildningen av att större delen av nuvarande Belgien beboddes av romerska-katoliker och till del av franskspråkiga valloner, medan nuvarande Nederländerna huvudsakligen var reformert och utan franskspråkig minoritet.
Under det koloniala tidevarvet var även Belgien i besittning av ett mindre antal kolonier, i första hand Belgiska Kongo med näraliggande Ruanda-Urundi (nuvarande Rwanda och Burundi). Belgien hade genom flamländarna under 1700-talet ett kortlivat och föga framgångsrikt ostindiskt kompani. Det belgiska styret av kolonierna, framförallt Kongo, kantades av brutalitet och exploatering av människor och naturtillgångar. Det har bland annat skildrats i Joseph Conrads bok Mörkrets hjärta.
Under 1950-talet började avkoloniseringen där bland annat Kongo blev självständigt 1960. Banden till Kongo och Afrika finns kvar. Det bor bland annat många personer med rötterna i kolonierna i dagens Belgien. Vid samma tid började det stora engagemanget inom EG/EU där Belgien var ett av grundarländerna. Belgiens huvudstad Bryssel är EU:s maktcentrum. 1957 var Bryssel värd för världsutställningen och man skapade Atomium.
Belgiens geografiska läge skapade nya arbetstillfällen i efterkrigstidens Europa där bland annat Volvo etablerade en fabrik i Gent.
Under 1980- och 1990-talet växte sig det separatistiska politiska partiet Vlaams Blok (senare Vlaams Belang) till ett av de största i Flandern.
Belgien har ett milt tempererat klimat. Nederbörden är ca 600-1000 mm om året.
Belgien är i huvudsak ett slättland, som har kust mot Engelska kanalen och gränsar på landsidorna till Nederländerna, Tyskland, Luxemburg och Frankrike. Belgiens högsta punkt ligger 694 meter över havet och kallas Signal de Botrange.
Belgien har ett mycket komplext styrelseskick med kulturella gemenskaper, indelade efter de tre officiella språken, tre regioner och 10 provinser. Fram till 1963 fanns det en provins som var delad mellan regionerna Flandern och Vallonien. Numera ligger ingen provins i båda regionerna.
I Flandern har regionen ansvar för både det som ingår i den nederländskspråkiga gemenskapen och regionen. Bryssel ingår både i den nederländskspråkiga gemenskapen och i den franskspråkiga. De tyskspråkiga medborgarna i östra Vallonien utgör den tyskspråkiga gemenskapen.
Belgien är uppdelat i tre regioner, varav två i sin tur är uppdelade i provinser.
Belgien är en konstitutionell monarki som efter andra världskriget utvecklades ifrån en enhetsstat till en federation. Belgien har ett federalt parlament, bestående av två kamrar, en senat och en deputeradekammare. Senaten består av 40 direktvalda politiker och 21 representanter tillsatta av de 3 språkgemenskapernas parlament, 10 koopterade senatorer och som självskrivna ledamöter som i praktiken inte utövar sin rösträtt kungens barn, för närvarande prins Philippe, prinsessan Astrid och prins Laurent. Deputeradekammaren består av 150 ledamöter valda enligt ett proportionellt valsystem från 11 valkretsar. Belgien har, precis som till exempel Australien, obligatoriskt valdeltagande, vilket leder till att den har ett av världens högsta valdeltaganden.
Den federala regeringen, formellt nominerad av Belgiens kung, måste ha förtroendet av deputeradekammaren, och leds av en premiärminister. Antalet personer som talar nederländska och franska bland regeringens ministrar måste vara lika, detta beskrivs av den belgiska konstitutionen. Monarken (kung eller drottning) är statsöverhuvud, men har begränsad makt. Den verkställande makten ligger hos premiärministern och Belgiens olika lokala regeringar. Det juridiska systemet bygger på Code Napoléon.
Under 1800-talet behandlade den frankofila politiska och ekonomiska eliten den nederländskspråkiga befolkningen som andra klassens medborgare. Vid slutet av 1800-talet och under stora delar av 1900-talet utvecklades den flamländska rörelsen för att motverka denna situation. En mycket känslig fråga är att delar av denna rörelse, liksom den vallonska Rexrörelsen och ekonomiska ledare i landet, inte var osympatiska till den tyska ockupationen under andra världskriget. Efter andra världskriget blev Belgiens politik mer och mer dominerad av frågan om de två språkgrupperna. Spänningarna mellan grupperna ökade och själva den belgiska statens enhet ifrågasattes. Genom konstitutionella reformer på 1970- och 1980-talen regionaliserades enhetsstaten och blev en federation med tre nivåer, den federala, den regionala och den språkgemenskapliga. Politiska institutioner för dessa nivåer skapades som en kompromiss för att minimera de språkliga, kulturella, sociala och ekonomiska spänningarna.Flanders.be:
Belgiens politiska institutioner är komplexa. Den politiska makten är främst organiserad runt behovet att representera de olika språkgrupperna i landet. Sedan 1970 har de större nationella belgiska politiska partierna splittrats upp i separata delar för att inrikta sig specifikt på de olika språkgrupperna. Inom varje grupp tillhör de större partierna tre stora politiska familjer: liberal höger, mittenpolitisk kristdemokrati och socialdemokrati. Bland de mindre partierna finns bland annat ett grönt parti och (speciellt i Flandern), nationalistiska partier och partier från extremhögern. Politiken påverkas av diverse lobbygrupper, som fackföreningar och företagsgrupper.
Belgiens nuvarande konung, Albert II, efterträdde Baudouin I 1993. Efter 1999 års val fick premiärminister Guy Verhofstadt (VLD) uppdraget att bilda regering och skapade en koalitionsregering bestående av sex partier, från de liberala, socialdemokratiska och gröna blocken. Denna regering blev känd som "regnbågsregeringen" och var den första regeringen sedan 1958 utan representation från kristdemokraterna. Efter 2003 års val fick Guy Verhofstadt fortsätta som premiärminister och skapade en koalition bestående av de fyra liberala och socialdemokratiska partierna, efter att de gröna förlorade de flesta av sina mandat i valet 2003.
I parlamentsvalet den 10 juni 2007 tappade dock Guy Verhofstadts koalition mellan liberaler och socialister mark till förmån för de flamländska kristdemokraterna CD&V, under ledning av Yves Leterme. Leterme utropade sig som vinnare inför anhängare viftande med flamländska, inte belgiska, flaggor. Efter nio månaders segdragna regeringsförhandlingar (under vilka Verhofstadt först ledde en expeditionsministär och därefter en interimsregering) tillträdde Leterme som premiärminister den 20 mars 2008. Den tvåspråkige Leterme, vars far är vallon, har byggt sin politiska karriär i Flandern och sa i ett uttalande 2006 att de fransktalande i Vallonien saknar den "intellektuella kapaciteten" att lära sig nederländska.Svt.se, Rapport 11 juni 2007: Valseger oroar fransktalande
Den nya koalitionsregeringens främsta utmaning var att infria Letermes vallöften om maktöverlåtelse till landets regioner. Premiärministern hade utlovat en plan för hur detta skulle ske, till den 15 juli 2008. Men då Leterme misslyckades med att få ihop en dylik överenskommelse så lämnade han samma dag in sin avskedsansökan till kungen. SvD.se - Regeringskris i Belgien Albert II vägrade dock att acceptera Letermes avskedsansökan och bad tre veteranpolitiker att hjälpa denne att lösa landets regeringskris. Svt.se, Rapport 18 juli 2008 Belgiens premiärminister får inte avgå
I dess index över pressfrihet för år 2007 rankade Reportrar utan gränser Belgien (tillsammans med Finland och Sverige) som nummer 5 av 169 länder.
Belgien tillhör NATO och EU. Belgien har avskaffat värnplikten och den belgiska försvarsmakten består endast av yrkessoldater. Fredsstyrkan är 40 000 soldater. I reserven ingår 60 000 soldater.
I den belgiska armén - Landcomponent eller Composante Terre - ingår 26 000 soldater (varav 1 500 kvinnor). Den består av 3 mekaniserade brigader, 1 fallskärmsjägarbrigad och 3 helikopterbataljoner.
De viktigaste markstridsplattformarna är 150 stridsvagnar Leopard 2, 150 spaningspansarbandvagnar Scimitar, 270 pansarskyttebandvagnar YPR-765, 300 pansarbandvagnar M-113, 200 pansarbandvagnar Spartan och 110 bandkanonvagnar M-109.
I den belgiska marinen - Marinecomponent eller Composante Maritime - ingår 2 600 soldater (varav 270 kvinnor). De viktigaste sjöstridsplattformarna är 3 fregatter, 4 minfartyg och 9 minröjningsfartyg.
De belgiska och nederländska marinerna är underställda en gemensam sjöstridsledning i Den Helder, Nederländerna.
I det belgiska flygvapnet - Luchtcomponent eller Composante Air - ingår 11 500 soldater (varav 800 kvinnor). Den viktigaste flygstridsplattformen är 90 Lockheed Martin F-16 Fighting Falcon. Dessutom finns 11 Lockheed Martin C-130 Hercules transportflygplan.
Den belgiska militära sjukvårdstjänsten - Medische Component eller Composante Médicale - bildar en egen försvarsgren med 1 250 soldater i fredsorganisationen.
Belgien har tillsammans med Frankrike en rik tradition av tecknade serier, se bland andra Tintin, Smurfarna, Finn och Fiffi och Lucky Luke.
Belgien är känt för pommes frites, som man menar är belgiska från början. Dessa säljs på många håll i gatustånd och serveras ofta med majonnäs. Landet är även känt för våfflor, belgisk choklad, belgiskt öl och skaldjur. Belgiens nationalmaträtt är Moules Frites/Mosselen-Friet som är musslor serverat med pommes frites.
Grodlår är också mycket vanligt förekommande i Belgien och serveras ofta med vitlök och tomater.
Flera världsberömda kockar kommer från Belgien.
| Organisation | Undersökning | Rankning |
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | 20 av 179 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2008 | 7 av 173 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2008 | 18 av 180 |
| United Nations Development Programme | Human Development Index 2006 | 17 av 179 |
Skapa ett konto på Voytopia och ta del av gemenskapen
Kommentarer till Belgien
(i18n) Ingen har kommenterat destinationen ännu. Bli den förste!